livetsomjonnachristinakarlsson

 

 

 

Ja dagen började väl bra, vaknade runt tolv käka frukost och så kollade på några avsnitt av supernatrual sen fixa man sig hängde tvätten, lunch lite till supernatrual.

Funderade på lite varför E. inte svarat på smset jag skickade igår när hon nu så gärna ville veta varför vi blev osams. Menmen man kan ju inte kontrollera världen så vad ska man göra vad gör det om hundra år, men det gör mig någonting i år för jag vill inte slicka mina sår till och med mindre så vill jag riva upp dom dom här sju månaderna har jag varit så eländigt för mig.

Jag har inte vetat vad jag ska göra.

 

 

 

Tog ett jobb som gör mig galen, man vet inte hur man ska bära sig åt.

Det finns val, så finns det dåliga val.

Den gången jag bara gör val den dagen skulle kunna vara den dagen jag skulle bli lycklig igen.

Jag har varit olycklig i så många år nu.

Jag har försökt att bli glad igen men jag har kämpat med det i 10 år nu och jag blir inte något gladare vissa dagar blir det fruktansvärt dåligt jag mår inte alls bra det bara dödar mig så långsamt inombords det är hemskt jag vet inte vad jag ska ta mig till men när jag hör från jobbet igen det är också den gången jag slutar där man kan inte lita på det.

Aldrig någonsin.

 

 

Jo idag skulle mamma och jag på en cykeltur/turftur men jag kom inte så långt innan däcket exploderade.

Gissa om jag blev rädd visste först inte vad det kom ifrån men sen såg jag ju däcket så det var bara att gå hem. Kom till station sen ville inte däcket leva någe mera. Menmen det var väl meningaen att det skulle hända inget roligt skulle hända idag.

Värsta sommarlovet.